Medvindsretorikens ständiga uppståndelse...
En poets åsiktsreflektion
Är åsikten en näringskälla åt ditt ego
en politisk korrekt median i medvindens bris
en jassåbrunn fylld av överpräktighet
och rädsla att sticka ut i etablissemanget
oavsett trosuppfattning, utseende eller plånboksstorlek
skiftar den innersta viljan bakom lyckta dörrar som
en påminnelse att rädslan existerar att inte få tillhöra
bli utstött och utfrusen av demokratikämpar med
överflödiga argument om rätt och riktighet,
ärlighet och samhörighet
vi flyttar våra händer från hettan och skapar en ny med ett handklapp
och skriker ut att kvinnor och barn har ett högre mänskligt värde än
resten av packet,
där låter vi samvetet gråta vårfloder och fyller åter säcken med enfaldig
medvindsretorik
våga vara annorlunda
stå emot majoriteterna tyckande
och du ska förvisas som avskum
och så tror man att vi blivit så mycket smartare
med tiden
med erfarenheten
med alla elakheter och ondska
men vi stampar endast på samma plats
det är bara fienden som ändrar sin skepnad.