Vi är idioter...

I miljoner jävla år har jag inte låtit ett självupptaget pekfinger byta sin identitet, medan jag stått där framför en bruten spegelbild och insett att jag trycker ned mig i träskets förbannade förbannelse. Hur lätt är det att bota en mänsklighet från självinsiktens utkikstorn medan man själv skapar blåmärken på sin barm av all självgodhet? Vi är i grunden simpla, men fått lära oss från förlossningen att styra vår kos mot ett eget förbrukande smaskande av resurser som inte går att återvinna. Vi stör oss inte ens på det dreglande saliv som lämnar våra mungipor när vi ser de rättfärdiga skatter ligga framför våra otvättade fötter.

Vi låter omvärlden torka upp våra egna spyor, för det är en självklarhet. Samtidigt förintas intelligensen i takt med självgodhetens vansinne.

Vi är helt enkelt överbefolkade med idioter --

Vi tror enfaldigt att det räcker med glada motiv på våra plåster och sen är smärtan väck. Vi tror mångfaldigt att enkelheten är en negation som ska förkastas och fördömas. Vi tror inte längre på oss själva när ensamheten plötsligt knackar på dörren. För vi är idioter.

Vi går med nya skor utan sulor och tror sedan att den allsmäktige ska ge oss den välförtjänta lotterivinst vi är värda, då vi följer profetens vilja. Självlögnen är människans värsta fiende och bästa vän och paradoxen hånler medan solen sjunker igenom horisonten. Ju mer vi försöker tvätta bort vår mänsklighet desto mer själslösa blur vi.

Vi är idioter på långa oändliga rader. Hoppandes som kaniner i väntan
på att något ska ske utan att vi behöver göra något.

I grunden är det en fruktan för den oförklarade som skrattar oss i logikansiktets fårade och karga anlete. Vi skapar lagar för att få ordning medan det i själva verket enbart hålls i balans av motsatsens motvikt.

Vi behöver inte finna det komplicerade. Vi behöver bara acceptera det enkla.

Men det kommer aldrig att ske..

För vi är idioter...

Jag är en idiot!


IDIOT!!!!