Himlens öppnade kaskader
Full vattnande små rader
Ord som inte betyder nåt
Sköljdes så sakteliga bort

Tankar frigjordes för nåt nytt
Var då klar och ombytt
Så med gummistövlar på resande fot
Är jag redo för alla tänkbara hot

Då språket hade tappat sin klang
Orden som var ute och sprang
I bland lera och djup terräng
Fann där då ingen poäng

Bara ljud i osammanhängande former
Brytande mot alla så kallade normer
Ord som inte längre borde finnas
Allt det som får mig att minnas

Allt man lärt sig genom åren
Det som satt alla spåren
Censurens förbannade lagar
Skriv bara det andra behagar

Torkar bort utrunna spår av bläck
Plötsligt stod jag helt näck
Såg där skogens alla troll
Där jag tappade all kontroll

Då knappt pennan mig längre lyder
Vet inte vad något längre betyder
Vatten flyter fram likt en kanal
Det som rinner ur mitt skal

Känslan av att marken skakar
Själens alla skuggor som vakar
Allt bortspolat i närmsta brunn
Så tystad är då för alltid min mun