Bär dunkar med hett vatten ur en bil och bevittnar en slakt. Ur halsen på det ryckande djuret pumpar blod, kastande klunkar mot snön som just kommit. Herdarnas arbetsgemenskap bygger på en undersökande dialog, ett mjukt och oavbrutet samtal. Jag sover på saken, vaknar med månen ovanför mitt huvud och ställer mig och väntar på bussen in till gruvstaden. Andas återhållet, som i små omvända klunkar. Jag kliver ett dygn senare av på storstadens förortsperrong och noterar innan jag förstår att jag tittar efter sonen, som flyttat hemifrån och utomlands för en månad sedan, den här hösten. Jag packar upp och märker att det surrar en liten fluga i köket, han talar till mig så mjukt.

*