Du var ensam och övergiven
Skulle inte få bli en i arkiven
Aldrig oönskad på min planet
Du drogs till mig som en magnet
Din så vilsna själ
Så ingen som ville dig väl
Du hade slipat dina knivar
Du var bara någon man hivar
Fast ibland onskans lakejer
Du hade riktigt tunga grejer

Tvingad att begå brott
Jag tydligen inget förstått
Du hade bästa familjen i ryggen
Dom så irriterande små myggen
Du hade äntligen hittat hem
Hos dessa små slem
Svårt att komma in bakom din mask
Ett envist tjat om din familj till patrask
Men slå mig gärna gul och blå
Så jag ska få dig att förstå

Slå du , bara slå
Tänker ändå inte gå
Du värd så mycket mer
Du behöver inte sjunka djupar ner
Jag slutar aldrig älska dig
Så bara slå mig
Orden som haglade tätt
Du gör mig aldrig mätt
Så säg vilken skit du vill
Jag står ändå still

Orden studsade som mot en vägg av stål
Här kan du inte gräva några större hål
Så sorgen du inom dig bär
Så finns jag då alltid här
Känner dina frustrationer
Självförakt i miljoner
Men mitt liv är här med dig
Du kommer tacka mig
Hör i hjärtat en röst
Någon behöver tröst

Så håll mig bara hårt
Livet kan ibland vara svårt
Jag tar emot din gråt
Du viskade tyst ett förlåt
Vad var det som hade hänt
En tillit du aldrig förut känt
Du är en stjärna
Som en del i livets kärna
Du behöver inte säg nåt
Om jag ett frö i dig har sått

Även om nu allt varit grus
Kan jag få dig att känna ett annat rus
Här du kan vila dina tankar
Känna det hjärta som bankar
Jag kräver ingenting tillbaka
Såg ett litet ljus i dina ögon spraka