Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
bida sin tid...


bida

isolation,
så jävla utanför innanför stängslet
egen ö,
inget vatten,
inget fastland i sikte

skitig ensamhet
som vill renas med etanol
rakt ned i strupen

föreningen är grader i kyla
korslagda stygn där det inte blöder
och vinsten räknas i den minsta förlusten

hägring är gratis
fast fantasier kostar tårar
drömmar är ouppnåelig eufori
i regnstänkets periferi

blodomloppet räknar bara kvarvarande varv
till längtan att bara somna in
utan vaka,
förbi motvind,
bortom liv och saknad

för även parkbänken har en adress
men inte grus som samlas på samma plats,
och det som inte vill leva
ett överlevande liv




Fri vers av Max Poisé
Läst 209 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2020-04-14 19:09



Bookmark and Share


  Hopplös själ
"Och vinsten räknas i den minsta förlusten"

Får mig så mycket att tänka på hur efterspelet kring Corona kommer att låta....

En del av de som skriker högst nu kommer bli tysta och låtsas som ingenting.

Man behöver dock inte vara orolig,dessa kommer snart hitta nya saker att skrika om!

Finns alltid något som inte är bra,lustigt nog finns det också alltid saker som är bra.

Tack för din träffande bild av ensamhet och kanske just nu Corona-karantän.

Jo,det är ju min tolkning såklart:)

Alla ser vi olika på saker och ting,lyckligtvis....
2020-04-16

  Pia Laurell (fd Kal Wallin)
Detta tar mig till det svåra livet där
människans värde vänts ryggen.
Så starkt berörande beskrivet.

2020-04-15

  ULJO
Precis så är det "för även parkbänken har en adress"
2020-04-15

  Rise Little One
Rikligt bildspråk som läsare kan ta till sig...
2020-04-14

    ej medlem längre
Håller med Lena men jag fastnar för "även parkbänken har en adress
men inte grus som samlas på samma plats"
2020-04-14

    Lena Staaf VIP
Sorglig längtanstext med känsla av instängdhet och desperation. Många vackra ord där jag speciellt fastnar för "korslagda stygn där det inte blöder".
2020-04-14
  > Nästa text
< Föregående

Max Poisé