långt uppe i himlen far jag
dit mina drömmars mål alltid tycks nå fram
likt svart nylaggd asfalt
ligger det stora havet nedanför


mitt hjärta tycks lättat
trycket bakom pannloben
inte lika starkt

genom solens starka strålar
och molnens lätta dagg
finner jag mig oändlig

ingen kan nå mig här
inget bekommer mig särskilt
jag är evig

om tio minuter

sjunker jag neråt
ett djupdyk
tillbaka till verkligheten

jag vet att du väntar på mig

där planet brukar landa...