Jag romantiserade precis allt: billig whiskey i slarvigt diskade tandborstglas på enkla hotell nere i Europa, renat brännvin i en sprucken kaffekopp ur en för länge sedan glömd brudservis. Och att befinna sig i tvättstugan vid mangeln och torktumlaren med en mugg rödvin blev livet här och nu, så jag var tvungen att sluta.

Nu står jag utanför en port och röker en ovanligt långsam cigarill, jag väntar på någon. Ljudet i mötet mellan sydostlig vind och tall får mig att ifrån nagelbanden och inåt minnas det allra nordligaste Lappland – det tar en god stund innan huvudet något så när minns det kroppen kommer ihåg. Hur jag i norr brukade bli stående när jag just klivit ur bilen, som släppt i suset, mot marken.

*