MörkertaletSvalorna kom igår. De kastade sig handlöst förbi i kvällen där jag satt på min balkong och slöade med keps och cigarill, men jag lyckades få se dem i ögonvrån när jag ändå tittade upp. Nu är det morgon och sädesärlan trippar så grundmurat högfärdigt kring nere på gårdens stenar, måsarna skriker i skyn och efter kaffet går jag ner på gatan till min cykel som står fastkedjad som en tapper häst om en lyktstolpe. Jag trampar iväg och låter mig trampas iväg till ängar och hagar och citronfjärilarna och smörblommorna frasar i solen, de små sjöarna suckar. Ingen vill ha mig.
Fri vers
av
Per Teofilusson
Läst 165 gånger och applåderad av 5 personer Publicerad 2020-06-11 09:39
|
Nästa text
Föregående Per Teofilusson |