Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

 

det tog nästan sju år men fram kom hon (jag) 


Hon klev igenom ångesten

 

i snigelfart men kom så småningom

fram

 

hon blev en annan mognare kvinna

än hon varit förut

 

idag vet hon att inget helvete kan vara

värre än där hon befann sig och att

det alltid finns

 

ljus bortom ångesten och mörkret

 

 


Fri vers av Helene Månsson
Läst 203 gånger
Publicerad 2006-07-13 18:10



Bookmark and Share

  Sara Boström
Så bra du fångar en belägenhet jag väl känner igen.
Det är lätt att fastna i tanken att man vill bli som man var förut när man drabbas av ångestproblem. Man har kommit långt när man ser ser ångesten som vägen till mognad. Man blir inte som förut, man blir bättre! (jag gör mitt sjätte år, och ser ljuset allt oftare)
2006-07-13

  *Camilla*
Fin, men jag vet inte om jag kan lita på det där med att det finns ett ljus bakom ångesten och mörkret.
varför kan då inte jag se ljuset?

/camilla
2006-07-13

    Bodil Sandberg
Ord är bra!Ord befriar!Det som var kommer aldrig åter men man kan med ord o poesi låta själen befrias!
2006-07-13

    ej medlem längre
Åhh så hoppfullt, TACK för att jag fick läsa
dessa självutlämnande texter och för att du
delade med dig (för jag är mitt uppe i detta stora mörka
precis just nu och hittar inte ut)
2006-07-13
  > Nästa text
< Föregående

Helene Månsson
Helene Månsson

Mina favoriter
min mamma