I corontän -
I Corontän -
utan en tillvaro
med den varma
närhet en grupp
av vänner skänker
tvingas jag
bygga på minnen
och efter månadernas gång
ser jag mitt inre ommöblerat
eldstad
vattenhål
och trädgård
bevarar
mitt förstånd
och glimten i ögonvrån
I Corontän -
filosoferar jag över människans liv
du och jag och vi
Herakleitos insåg att förändring
ingår i vår natur
Marx och Marcuse ger oss mod
nog för att ifrågasätta
"samhällets skrämmande harmoni
mellan produktivitet och förstörelse"
I Corontän -
groddar jag mer
och plockar mer grönt
till all slags mat
jag matar surdeg
steker plättar
och bakar bröd
(- om inte alltför lång tid
står kanske en mjölkvarn
i doftande furu
på mitt bord!)
I corontän -
mäktig är poesin
vem kan förhindra oss
poeter.se
så länge vi lever
fortsätter vi att skriva
läsa och kommentera
vi skapar oss själva
menings- o- lek- fullheter!