Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tre dikter


I

Oxen drar en slutande båge runt sig.

En pol vänd mot ulvarnas lukt runtomkring.

Himlens trädmoln strör ut små arga fåglar;

gudarnas knektar.

 

II

Jag minns inte rädslor mer. Men än saknad.

Den tar mig i knackande gång, obskurt, till

sagans holk där mesarna piper: Stora

Stygga Hackspetten.

 

III

Ett akvarium i neonsvart tystnad.

Vattnet syresätts genom sugrör; sugrör

genom blodkärl - bristande; blodkärl som mask,

mask efter regnet.

 

 


Bunden vers (Annat versmått) av 100apor
Läst 254 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2021-11-22 00:47



Bookmark and Share

  Solstrale VIP
Det här är läsvärt, triggar fantasin och får sinnen att piggnatill!
2021-12-01

  TrollTörnTrappan VIP
Särskilt blev "neonsvart" ett fascinerande begrepp...

Ja, dessa var ju olika, minst sagt! Söker fortfarande efter någon gemensam nämnare - även inom varje dikt. Men de känns mest besynnerliga - på ett bra sätt.

Får nog inse att det snarast är (blixt)belysta ögonblick? Utifrån åkern in till forskningslabbet??

2021-11-25

  Evelyn Falk Möller VIP
Dikter som skapar lite mys-skräck. Olika perspektiv skapar olika världar....
Jag kommer att se på maskar med helt andra ögon från och med nu..... :)
2021-11-25

    Lena Söderkvist VIP
Subtilt och samtidigt aningen rysligt, en udda kombination, som du får att funka genom att ha djur som en gemensam nämnare.
2021-11-23

  Gunwale VIP
Jag får olika tankar och bilder här: vi (oxen) går här och harvar, med det välbekanta bakgrundshotet ständigt närvarande, men också med hoppet om det som ger en livskänsla: en gudarnas (k)nektar som kommer som en skänk från ovan. Den både göder jorden och mättar min törst och min saknad. ”Knektar” (och deras ilska) visar att det krävs en viss kamp. Inre eller yttre. Livet börjar spritta, som ett döende (?) akvarium (på sjukhuset?) som får en gnista genom att få mig att tänka på riktigt regn, riktig natur, maskar och fåglar... Kanske har jag på sängbordet någon (sago-)bok med mer handgripliga faror (som hackspetten för en sparv: kanske inte livshotande, men stor och vassnäbbad) än de som lurar i mitt sinne, det hjälper också till att jorda mig.
Ja, det var bara en tolkning. Jag läste ihop dikterna, det behöver man ju inte alls.
2021-11-22
  > Nästa text
< Föregående

100apor
100apor

Mina favoriter
piano