Ser hur du vandrar gata upp och ner
Hör hur du ropar på barnen
I min fantasi du nickar och ler
Åt fiskarn som rensar ur garnen

Solen bränner dina bara armar
Din kvinna har köpt sig en klänning
Nere på kajen sjömännen larmar
Du väntar in nästa bränning

En kvinna i blått passerar på bron
Hennes lockar vajar i vinden
Du höjer din hand och vinkar i tron
Att hon är flickan du kallar ”hinden”

Besviket fortsätter du ner mot hamnen
De dina har stannat utanför kyrkan
En våg rullar in, du tar den i famnen
Nu står du och väger – kärlek eller dyrkan

Alla resor har alltid ett slut
Och imorgon är en annan dag
Kanske du då med ”hinden” rider ut
Den kvinnan som är jag…