Över fjället,
ett ljus.

Försommarnatt.

Obevekligt ljus rakt in i min själ.

Mörkret som omslöt
reflekteras bort i alla
de kvardröjande snöfälten.

I min färd uppför,
genom gammal granskog
korsas min väg av nyfikna lavskrikor.
De ger sällskap,
där i gammelskogen.
De gillar oss människor,
trots vårt skogsbruk som tar bort
deras levnadsvillkor.

I mörkret finns dessa tankar,
förstörelsen.

Men i sommarljuset över fjället,
där i gammelskogen,
lavskrikan som äter ur min hand,
där finns bara nuets frihet och kontemplation.

Man får ta en sak i taget.