Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Dina spridda vida vingar

gråt vid min sida
jag finner inga ord
och kommer inte besvära dig
lägg din silverkappa
över mina knän
och för sedan bort
håret ur dina ögon
jag kommer inte andas
om dina tårar
till någon

 

din komplexitet besvärar mig inte
enkelhet är för mig värre
än långa invecklade ord
och spridda vida vingar är vackrare
än sådana som hålls ihopskrynklade
längs kroppen

 

glöm inte de ord du tänkte ge mig
jag ska inte besvära dig
med att tolka dem
men jag lovar
att jag tar emot dem




Fri vers av Jess81
Läst 615 gånger
Publicerad 2006-09-28 12:41



Bookmark and Share


  Jewel_x
Oerhört vacker. Som en berättelse, och jag föreställer mig människan du skriver om ...
2006-10-15

  Rune Thorsell
Hej Marina!

En stark dikt om det ljuva och det smärtsamma med att vara två. Tonen är allvarsam och påkallar eftertanke.

Får en gammal man önska sig ett par saker så är det: "skall inte besvära dig" i st. f. "kommer inte besvära ..." och analogt: "skall inte andas" hellre än "kommer inte andas" - de här infinitiverna utan "att" är modernt slarvspråk och stör här.

Kram från Din gamle odräglige Grinolle! tillgivne vännen Rune.
2006-09-28

  Stefan Ek
fint :)
2006-09-28

  Freya
ja, det viktigatse är ju faktiskt att någon lyssnar.
och jag gillar sättet du ksriver så.
vackert!!
2006-09-28
  > Nästa text
< Föregående

Jess81