De tog ner gungan

jag gungat på

för år och dagar sen

de började riva mitt gamla rum

allt som jag kallat hem

De rev stora flagor från mitt hjärta

när tapeter och väggar började rasa

såg jag dig morfar, vad tycker du om deras sätt

våra minnen blir dimmiga så lätt och de förstör

den enda plats där dimman kan skingras

De tog ner korset där Simba han vilar

ingen vet att han funnits nu

förutom jag och du

De tog ner gungan

jag gungat på

där jag återvände till barndomen

morfar det är bara du som verkligen kan förstå

hur det är att se allt försvinna