i bland får man känslan av att man möter en potentiell livskamrat men då man redan lever i ett stadigt tryggt och väldigt bra förhållande så är det bara att vifta undan tanken

men jag har ändå grubblat lite på det där

vad är det som säger att man lever med sin tvillingsjäl eller för den delen att motsatser i ett förhållande är av godo och när vet man att man kommit rätt och varför skiljer sig människor lättare nu för tiden så barnen i skolan blir förvånade när något barn bor hos sin biologiska pappa och mamma

när stannar människor i förhållanden och varför om det inte är bra när det finns så många människor att välja på som befolkar jordklotet

kan det vara den okontrollerade kärleken eller en kemisk reaktion som styr vårt livsöde

ett öde som för den delen kanske redan är utstakad när man påbörjar sin cellbrytning och blir ett unikt dna och då kommer frågan om kloningen har någon betydelse för framtiden

finns det plats för religösa grubblerier också

så många frågor
så lite tid