Jag är ute ur det vita nu
och allt är svart igen

De levande passerar
min darrande kropp
naken och sårad
efter att ha fått hjärna
och hjärta urkarvade
mina ögon länsade

på det lilla hopp jag hade kvar

Fängelset väntar på mig
Liemannen sparkar grus utanför mitt öppna fönster
han väntar på mig att falla i hans armar
och jag...

ska inte göra honom besviken