Med två huvuden sänkta sitter jag

sittande, sittande

sittande på ett sprucket trappsteg

alldeles sotgrått, regnvått

Med två huvuden letar jag

det ena söker innanför

ett annat spelar bekymmerslös utanför

det som har masken på

det är det som ser på er

och ler

så falskt

ty mitt sanna jag

det gråtande,skakande,

förvirrade, döende

är det min själ bär

det är det mitt hjärta verkligen är

Med två huvuden lever jag

nästan lika bra som er

men när ni ler så är det äkta

och alla ser

ingen ser mig