Sovjets invasion i Ungern hösten 1956.
- Ungernrevolten
Sofia 8A

Efter andra världskriget styrdes Ungern av en stalinistisk regim som grundades efter den sovjetiska Röda armén. Till en början hälsades de sovjetiska trupperna som befriare för deras fördriving av Nazitysklads styrkor och de ungerska fascisterna som fått maken efter Hitler.
Men tillståndet i Ungern var dåligt, som före andra världskrigets utbrott beskrivs de som ”landet med miljoner tiggare”.

Den nya regimen började år 1945 dela ut land till folket att odla på, ingen motsatte sig detta för det fanns inte många ur den gamla aristokratin kvar i landet efter Röda arméns framfart. Den Ungerska regeringen var formellt en kollisionsregering men det var kommuntistpartiet som hade störst makt, efter som det stora stödet från Sovjet. Regimen i Ungern var rent ut av en kopia av Stalins diktatur. Stalins man i Ungern var den grymme Mátyás Rákosi, som med hjälp av terror och utrensningar av socialister, krossade han allt motstånd. Avskaffandet av kapitalismen i Ungern realiserades främst för att styrka det stalinistiska Sovjet. Det betyder att Ungern var en stalinistisk stat - absolut inte kommunistisk eller socialistisk, vilket betyder ett det är ett klasslöst samhälle.

Den själva ”tändande gnistan” till revolten var Stalins död 1953. Rákosi sparkades som statsminister och efterträddes av den reformvänlige och kommunistiske Imre Nagy. Men Rákosi stod kvar som partiledare och inledde en maktkamp. Men oroligheterna i Moskva om vem som skulle styra Sovjet fick påföljder även i Ungen. Nagy förlorade jobbet tillbaka till Rákosi år 1955 men han upptäckte snart att hans totala kontroll över folket var förlorad.

Den 22 oktober var det tusentals studenter som följt kallelsen till ett möte som hölls i en sal på Tekniska Universitet. Mötet beslöt att ordna en demonstration till stöd för arbetarnas och ungdomens kamp i Polen. Just den demonstrationen släppte lös ilskan hos ungrarna som gjorde den 23 oktober, verkligen en historisk dag. Demonstrationen förvandlades under dagens till en massrevolt, hundratusentals demonstrerade på Budapests gator. Inom 24 timmar kollapsade regimen. Målmedvetna ungrare slet ner den gigantiska Stalin-stayn i viljan att bygga upp en ny ordning, aldrig mera kapitalism. Nya tider ligger framför oss, tider med socialism och demokrati.

Men i brist på ett självständigt politiskt alternativ ropade man efter Nagy för tala till de 200 000 demonstranter som samlats vid Parlamentstorget och han talade till folket. Han sade till massorna att gå hem och lite på de som styrde landet. Man tvistar om att Nagy kunde ha räddat situationen om han bara hade sagt till ungrarna att han var på deras sida, att militären skulle förse dem med vapen och stöd. Revolten beväpnades istället genom att arbetarna och de unga fick vapen från polisstationer, allierade militärer och vapenfabriker.

När Nagy den 31 oktober insåg att sovjeterna förberedde invasion begärde han Ungerns avgång från Warszawapakten, i hopp att detta skulle göra att sovjetarmén befinner sig olagligt i landet och för att försäkra stöd från väst. När de Sovjetiska trupper bröt in i landet för att stoppa revolutionen möttes de av ett motstånd som helt överraskade dem. Det finns källor som säger att även sovjetiska soldater sympatiserade öppet med kampen och klättrade ur sina pansarvagnar för att läsa på plakaten. I de sista dagarna i oktober, efter stora offer, spreds sig en känsla av att folket hade segrat eller åtminstone var på väg att segra.


Efter att ha skakat om den stalinistiska grunden fruktade Moskva att upproret skulle sprida sig. Liknande demonstrationer hade genomförts i Ryssland, Georgien och Polen där folket också krävde yttrandefrihet och tryckfrihet. Men ändå så var Ungernrevolten det första riktiga motståndet mot Sovjet.

Den avgörande slaget mot revolutionen påbörjades den 4 november. Men denna gång hade soldaterna hjälp av de moderna pansarvagnar. De Sovjetiska soldaterna hade matas in med propaganda om att upploppet rent ut av var en fascistisk kontrarevolution som kunde bli början av ett tredje världskrig. Under de blodiga striderna sökte Imre Nagy och några av hans närmaste medarbetare skydd på den jugoslaviska ambassaden där de låg lågt i ungefär tre veckor. Tillslut lurades dem ut av den sovjetiska myndigheten i löfte om skydd men de blev gripna och sändes till ett fängelse i Rumänien. Den 16 juni år 1958 dömdes Nagy till döden och avrättades. Den stalinistiske János Kádár, som suttit i Nagys regering, blir ny stalinistisk diktator.

Budapest låg nu i ruiner. cirka 2800 ungrare blev dödade i striderna, 341 blev avrättade och 35000 blev sända till fängelse eller arbetsläger. I följd av revolten flydde över 200 000 från Ungern därav cirka 8 000 av dem kom till Sverige. Nu exakt 50 år sedan de blodiga striderna samlades världen till minne av de unga revolutionärer, som i dagens slut täcktes av ett tunt lager snö på gatorna i Budapest.

János Kádár styrde Ungern fram till 1989 då Berlinmuren föll och förbindelsen med Sovjet bröts.








Källor


www.sr.se
Victor Sebestyens ”Ungernrevolten 1956 – Tolv dagar som skakade världen.”
www.sv.wikipedia.org
www.ne.se
National encykopdien (Uppslagsverken)
Artikel av Pernilla Ståhl (Svenska Dagbladet)
www.gp.se (Göteborgs-Posten)
www.pokjellberg.blogspot.com

Och hjälp av bibliotikarier på Malmö Statsbibiotek.