rummen som skriker
av hänförelse då allt
mitt det lösa och
det som kan slitas
från väggar trycks
ner i kartonger


duktigt trötta på
mannen med de många
sovmorgnarna hans
taskiga nerver och
hans in och utflyttande
flickvänner vädrar nu
rummen hederligt folk


trodde de skulle sakna
mig så men ack de
flinar och laddar en
rejäl loska som
tack för den samiska
jojken och reporna
i parketten


när jag tystnar riktigt
länge hör jag i rummens
andetag vad de
anser om en man som
sprider Buddhor omkring
sig och målar väggar utan
att bredspackla