Jag sitter vid Vinnerstads värdshus
och skriver en dikt till min vän.
Solen den värmer så härligt
jag känner ett lugn inom mig.

Att få känna sig nöjd och harmonisk
och genom tankar få nå till sin vän.
Vid en tvåhundraårig prästgård
där mina känslor kommer på pränt.

Min hund den ligger i gräset
vi har busat och lekt med varann.
Han flämtar mot dolen besvärad
för av pinnjakt man blir ganska varm.

Här i söder värmer oss solen
och i norr är det snöigt och kallt.
Men i hjärtat blåser det vindar
som förkunnar att min vän är mitt allt.

Tänk vad skönt när man sitter i solen
och få drömma om den man har kär.
Och att avstånd och olika väder
ej berövar den kärlek man bär.

Lejon-1997