Hanna, jag vill att du ska veta hur otroligt underbar du är.
Du har verkligen gjort mitt liv till något jag aldrig trodde det skulle bli,
Lite ljusare än vad det var innan konfan.
Det var mörkt, mörkt och mörkt.
Efter regn kommer solsken.

Hanna, om du visste hur många gånger du räddat mig från dödens ljus.
Alla dom gånger du sagt att du älskat mig och sagt att du skulle dö, om jag dog.
Dom orden har räddat mig från att gå från dig och alla andra.
Jag vandrar på jorden, men endast för att du sagt att du älskar mig.
Och jag tror mig tro på dig, så jag hoppas att du inte ljuger.

Och Hanna, jag gråter och gråter inom mig.
Men det lilla leende jag har på mina läppar, jag tror nästan att det är för dig.
Du hade det med dig när du kom.
Och jag tror att Gud har en plan för både dig och mig.

För Hanna, jag måste bara berätta.
Om i morgon inte skulle komma, så vet du väl, att jag älskar dig av hela mitt hjärta?