Inatt var jag på din fest!
Jag hade en vacker ljusblå balklänning på mig - med puffärmar och volanger.
Gud, vad närvös jag var.
Hade ju inte fått något inbjudningskort, men följt med en väninna som var bjuden.

Det var mycket folk runt omkring. Några kände jag, några inte. En del stirrade på mig med stora ögon...jag blev ännu räddare.
Kände att jag svettades under tyllen och var rädd att alla skulle se hur osäker jag var...
Väninnan och jag tittade oss i spegeln innan vi tog steget över tröskeln till det stora rummet.
Spegeln visade en söt kvinna men jag ignorerade den bilden och fokuserade på väninnans vackra ansikte.
Usch, jag ville vända...

Så tog vi klivet och där...längre fram i bland massorna stod du och ståtade. Det var din födelsedag! Blommorna haglade över dig och du lyste som solen...
Min närvositet var påtaglig och jag darrade när jag närmade mig din vackra gestalt.
Väninnan gick först. Hon hälsade på dig neutralt, du nickade och lät henne passera...
Nu var det min tur. Alla i hela rummet stirrade på oss och givetvis undrade de vem jag var.

Du log stort och sa: \"Och här har vi en riktig skönhet.\"
Jag rodnade lätt, räckte dig handen och presenterade mig - var ju tvungen att låtsas att vi aldrig hade träffats...
Du tog den, höll den och sa på nytt: \"Trevligt att råkas.\"
Plötsligt började sorlet igen och den nyss så påträngande uppmärksamheten ändrade riktning.
Jag passade då på att viska till dig;
\"Är det ok om jag stannar en stund - i studiesyfte så att säga...?\"
Du nickade och log, sedan vimmlade du vidare. Mitt hjärta slog som en stånghammare och benen var som gelé - jag var så lycklig!

Sedan försvann alla inbjudna inklusive du, in i ett rum. Där skulle du tydligen hyllas lite till och hålla ett tal... Tyvärr fick jag inte delta. Dörrarna stängdes...
Jag väntade utanför tills ceremonin var över. Jag visste att alla skulle komma ut igen.
Jag försökte se in genom en väggspringa men såg bara huvudena av folkhopen där inne.
Slutligen öppnades dörrarna igen och rummet fylldes av stojande människor.

Du stod plötsligt framför mig och försökte ta ner något från en hylla. Du nådde inte upp.
Jag sa; \"Tyvärr kan jag inte hjälpa dig, för jag är ju ännu kortare...\"
Du skrattade och upplyste mig om din ringa längd - det var magiska siffror.
Och jag berättade min längd - en helt överflödig uppgift!
Sedan såg jag att du rökte PIPA! Jag blev förvånad men tänkte att du gjorde som jag - bara feströkte.
På något sätt passade denna pipa och du ihop.
Jag följde dig och du lät mig. Nu hade du även ett vinglas i din hand och vi började tala förtroligt med varandra.

Du frågade var jag köpte mina ramar. Jag svarade; \"På IKEA.\" Du undrade vilket IKEA - om det var det som låg där du växt upp, eller om det var det andra? Det var det andra, svarade jag - eftersom ramarna var billigare där. Du höll med och tyckte det var bra.
Vi pratade också om färger och du visade mig olika bilder. Plötsligt böjde du dig framåt för att lägga tillbaka en bild. Ditt ansikte hamnade så nära mitt. Upplevelsen av dina läppar mot mina var bara millimeter ifrån mig. Jag såg att du ville, men du ändrade dig i sista minuten. Jag backade medan huvudet snurrade. Hettan var kvävande och luften vibrerade. Jag kände i hela mitt väsen att du faktiskt ville ha mig - där och då.

En kvinna stod plötsligt vid din sida och hon såg inte glad ut. Jag tänkte att det där måste vara din fru. Hon sa någonting vasst som jag inte kommer ihåg och jag gick saktmodigt bort till min väninna.
Jag tände en cigarett och förundrades över hur gott den smakade - trots att jag slutat röka för längesedan. Den hade lugnande effekt.
Min väninna var upprörd. För samma kvinna som nu stod vid din sida hade klippt sönder hennes bankomatkort!?
Tydligen hade min väninna försökt ta ut pengar med sitt kort på festen men något var fel.

Den andra kvinnan hade anklagat henne för att försöka länsa bankomaten. Jag hyschade åt henne och bad henne dämpa sig något, för att kvinnan där borta förmodligen var en viss persons fru. Min väninna fnös och skakade på huvudet och skulle precis säga något... Men du hann före. Du ropade tvärs genom rummet;
\"Nej då, det är bara smeden!\"

Jag tittade på min väninna som nickade. Själv förstod jag ingenting...
(Så nu får du gärna förklara...)

Jag lämnade festen för att vakna lycklig i min säng. Jag tog dig verkligen på orden. Jag blundade och såg...