Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

*Camilla* Som Jag Älskar Så Fruktansvärt Mycket!

När jag ser dina ögon så känns det som att hamna på havets botten
Dom är vackra och djupa
Men samtidigt farliga och väldigt skrämmande
För dom kan inte visa lycka
Endast en jävla massa sorg som du går och bär på
Det vill inte komma ut som tårar
Och inte stanna inne som hat
Utan du låser in dig och din sorg
Tillsammans med dina sorgsna och tomma ögon
Jag skulle vilja nå dig
Vilja hjälpa dig upp
Så snälla låt mig leda dig i verkligheten
Och låt mig be för dig till en påhittad gud som inte finns
Och snälla försvinn inte från mig

För jag älskar dig och dina skrämmande tomma ögon
Och jag vill ta hand om dig som om du vore min


Till min *Camilla* som jag vill hålla i handen till hon dör <3




Fri vers av SocialPsychoFreak
Läst 288 gånger
Publicerad 2007-01-18 07:23



Bookmark and Share


  *Camilla*
Älskling.....
varför rinner tårarna mer
än dom brukar
varför kan jag inte le
som jag en gång gjort
fan fan fan
varför kan jag inte bara
ha dig

föralltid i min famn

Mina ögon svartnar
snälla, se den sista färgen
jag tror inte jag orkar så
mycket mer
och jag vill att du ska se den
sista glimten
av det som man kan minnas av mig

Du kommer se mycket hat
du kommer se mycket sorg
du kommer se mycket tårar
och blodet från mina armar

men du kommer även glimta
om det vackra jag en gång hade
Leendet
skrattet
och det finaste av allt

Dig <3


Förlåt älskling,
men tiden rinner ut ...
2007-02-16
  > Nästa text
< Föregående

SocialPsychoFreak
SocialPsychoFreak