Minns någon mig från igår
Eller är jag bara ett svagt luddigt Ingenting
som sipprar in mellan rader av tomma ord

Utan beskrivning

Utan mänsklig betydelse
förs jag fram av det förgångna

Jag finns egentligen inte
Ingen vet ju vem jag är
Därför smälter jag in i idag igår och imorgon
och försvinner in i det svarta obetydelselösa

Där jag varken har ett ansikte
eller personlighet
Jag Är men utan det Varande
varaktigheten som är menad att leva vidare
den dag jag går min väg
för att aldrig vända om tillbaka

Vem var jag då och vem blev jag sen...

När jag egentligen inte funnits till...

någonsin...