Du står där, lagom trängd, i toakön
försatt i nöd vid rad av stängda bås,
fixerar med din blick vart illrött lås
och döljer ditt behov med kvävda stön!

Du sänder ockupanten tyst en bön
att skynda sig så lättnad återfås.
Du längtar till att dörren upp ska slås
och mänskan skynda ut till tvål och fön.

Då lyser låsets skylt helt plötsligt grön
och äntligen du glider in på dasset,
befriad från den nöd du led så tapper.

Nu, skrid till verket! Gör dig av med lasset!
Försjunk i magens lättnad, ljuv och skön...
- Men, shit! Här finns ju inte något papper!