jag spelar mina kort fel. alltid
mina knän är blodiga.
de kommer ge mig fruktansvärda
skorpor
som jag inte kan låta bli
att pilla sönder
mitt huvud värker.
men ännu en ipren kommer
väl knappast hjälpa
mig nu när jag ligger här
platt på mage igen
jag känner de rostiga
organen inom mig
som ropar
efter anledning att
användas
pilar som
genomborrar
mitt hjärta
och
sönderdelar
min själ
förstummar
mig
när du tilltalar mig
med sträng stämma;
är ditt golv verkligen så halt
att du aldrig kan hålla dig stående?