Det finns någonstans en skog
där de outsagda kärleksorden samlas
de hänger som lätta frukter
och tindrar av färger och ljus

Dit ska man gå en gråmulen kväll
när man smakat bitterhet
när man tung av längtan
eller bara vill smeka själen en stund

Man går långsamt och trevande
det är lite mörkt
men överallt glittrar små lyktor

Du låter ditt öra helt smeksamt
stöta emot , hör hur det pinglar
Av allt det som gömts och slösats bort
låsta i stumhet och tveksamhet

Du går i skogen som värmer
alla ord som aldrig sagts
som blev utan hem och närhet
som mist sitt skäl
men inte sin själ

För hoppet lär oss att
det någonstans finns en skog
som samlat alla ord av längtan och kärlek
Gå dit och finn dem igen!