Redan medlem?
Logga in
Vid en grav
En stjärna faller från himlen men du fångar mig igen Ett liv dunklas i mörker, men där står du igen Lyser med ditt ljus och tänder mitt
På bara fötter vandrar vi över gräset Du ser på mig och säger att du måste gå Jag ber dig, ber dig, ber dig så Att inte lämna mig igen
Jag klarar inte evigheten utan dig!
Rött krossat glas mitt hjärta spricker, ännu en gång När du gav mig himlen trodde jag att du aldrig skulle lämna mig igen Men jag antar att jag hade fel din röst, dina armar, ditt starka hjärta är allt som någonsin behållt mig hel
Jag ber dig, ber dig, ber dig att stanna kvar Men du går, och jag skriker att om du går nu Så kommer din nästa blick på mig att vara på en iskall grav!
Men han går och jag, jag faller i mörkret igen
Fri vers
av
Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 211 gånger Publicerad 2007-03-15 02:05 |
Nästa text
Föregående Flickan*i*L*för*Lycka*
Senast publicerade
Assilumthings Barnlöshet En trogen psykopat Hamsterguld Dagens leende Vi blir inget Vanish Dömd till haven Se alla |