en sekund
om ens det
sen är jag borträknad
placerad i ett fack
dit ingen vill tillhöra
eller ens kännas vid

jag är inte lika mycket värd
som dom andra
ja det vet jag så väl
det har jag hört så många gånger
och det ekar fortfarande i mitt huvud

men ni känner inte mig
ni vet inte alls vem jag är
eller vad jag tycker och tänker
ni ser bara en yta
som tydligen signalerar oduglighet

men killen på bussen
ja han som aldrig tittar på mig
och jag som tittar på honom i smyg
han ger mig styrka att orka
gå med rak rygg

vi har aldrig pratat med varandra
men han signalerar trygghet
lika mycket som jag signalerar oduglighet
men egentligen är jag bara lite blyg
inte alls särskilt trist eller grå

nej han har något speciellt
på bussen där han alltid sitter
mina blickar säger mer än tusen ord
och vi är faktiskt vänner
min lilla busskompis och jag