Demonerna krälar runt i mitt huvud
och sätter tunga bojor kring min livslust,

de skriker ångestfyllt,
slänger upp mitt hjärta på vid gavel
och låter sorgen välla fram,

de svärtar ner min syn med mörker och gör mig blind,
de slår mitt liv i spillror,
jag faller till marken i mitt egna blod,

De river upp mitt skinn i trasor,
de smular sönder drömmarna,
och skriker värdelös till mig varje dag,

jag känner hur orken sinar,
hur jag inte orkar ropa på hjälp längre,
det finns ändå ingen som lyssnar,

jag önskar mig frihet, från dem,
demonerna
och min enda utväg som jag ser, är döden,
de har lurat mig igen.