\"Han vet inte vad han säger Alex\"

Det gjorde jag visst det

\"Han menade inte det\"

Jag menar det jag säger

\"Det är alla mediciner och chocken\"

Men jag ser,
Ser ärret som rispats för evigt i hans hjärta


Han förstår



\"Jag är ledsen Sixten\"

Jag ser upp
Ser hans blåa ögon svämma över av havets blåa

\"Ledsen att jag drog dig tillbaka till mig\"

Tungan knuten i tusen knutar
av en liten vätte i munnen kravlande tillbaka ned i magen

Nej! Det var inte så jag menade!

Vätten sucka och gå tillbaka för sakta knyta upp
Knyta, knyta
Några knutar kvar

Inte så, du missuppfattar mig!

\"Jag ska inte hejda dig mera\"

Alex reser på sig,

nej! nej!,

vänder sig bort för att gå

Några få knutar kvar

mumlar något

Han slår ned blicken
säger ett par sista ord

\"Jag är verkligen ledsen Sixten,
nu ska du få gå\"

Alex! Säg inte så!

\"Jag ska inte stå i vägen längre\"



\"Nej! Gå inte!\"

Dörröppningen tom

Doften efter hans schampo fortfarande i rummet

Korridoren utanför tom på människor

\"Nej! Alex!\"

Jag sumpade det!
Jag min jävla idiot!

\"Alex!\"

Jag menade ju inte så!

\"Alex!\"

Jag ville ju dö!

\"Alex!\"

Jag är glad att du stannade

\"Alex\"

Jag är glad att du vägrade släppa taget

\"Alex...\"

Jag ville dö...

\"Alex...\"

Jag är glad att du höll i min hand

\"Alex...?\"

Fy fan hur kunde jag låta honom gå?!

\"Alex...? Kommer du tillbaka...?\"


Korridoren tom utom det lilla svaga ljudet av snyftanden ...