1. SURREALISTISKA DRÖMLANDSKAP

100000 jetplan svävar inne i en sfär fylld av vakuum. Deras dånande muller väcker ingen för det finns ingen att väcka. Det finns fler sfärer men det angår bara mig för äpplen faller ut ur mina öron och studsar iväg, ut på fälten där korna står på ett ben för de vill inte bli uppätna men jag har ju redan berättat för dem att det inte är jag som äter upp dem, det är de andra.
En bit bort ligger två hundar. De skäller i sömnen för de tänker när de drömmer men slutar när de vaknar. Runt omkring står träd som byter färg varje sekund: lila, rosa, rött, turkosa. Deras rötter kommer upp ur jorden för att piska hundarna men det är för sent, de har sprungit iväg. De har hoppat upp på månen men jag ser dem ändå. De står i en krater i stum förvåning för de hör hur himlakropparna sänder telepatiska meddelanden till varandra.
De hör hur jorden säger till månen att den är ful och månen säger till solen att den är vacker och solen säger till Merkurius att han har tappat byxorna och Merkurius säger till Venus att hon har valt en vacker klänning idag och Venus säger till Mars att han borde spendera mer tid med barnen.
Under tiden muterar de två hundarna på grund av den kosmiska strålningen. De förvandlas till gåtor som bara är synliga för vissa insekter. Därefter blir de till frågetecken som sakta rätas ut och blir till maskar som förökar sig genom delning och hoppar ut i rymden och fyller kosmos med sin rikliga avkomma.
När korna ser detta slutar de att stå på ett ben och intar istället sitt standardläge. De börjar sjunga psalmer i hopp om att det ska förmå rymdmaskarna att inte falla ner på jorden. Men innan de hunnit sjunga klart blir de uppätna av hungriga människor som drar över fälten i stora klungor.
Fyrtiosju sekunder efter att den sista kon blivit uppäten faller den första rymdmasken ner på jorden. Den uttalar ordlösa meningar, kroniskt lakoniska, som skadar sig själva med sina icke-budskap. Fler maskar faller ner. De faller i massor ner från himlen och täcker snart allt land med ett decimetertjockt lager. De skapar ett trögt hölje över haven som dämpar vågornas rörelser.
Många av dem harklar sig innan de mumlande uttalar orden som nästan blev funna i tomrummet men likväl förblev orörda av slumrande dekonstruktion, smärtsamt medvetna om att det viktigaste aldrig blev sagt.
De tystnar och börjar istället tänka pessimistiska tankar som glider omkring i en seg sörja för att till slut klibba ihop som anemiska maneter i ett laboratorieakvarium. De känner sig som sädesfält som någon har glömt att skörda och hastigt absorberas av gränslandet mellan illusorisk vakenhet och krystad, loj dvala.
Plötsligt hör de någon ropa från skyarna: \"Era ögon ser men era själar är blinda!\" När de tittar upp ser de Stålmannen korsa himlen. I sin högra hand håller han en digitalkamera och i sin vänstra en jättelik dammsugare. Han trycker på startknappen och dånet från denna maskin, tillverkad av Cardassias mest välrenommerade dammsugartillverkare, får alla sfärer att spricka. Men dammsugaren sväljer skärvorna från de spruckna sfärerna, de 100000 jetplanen och alla rymdmaskar. Jorden blir helt återställd, som om ingenting hänt.
Alla hus ställer sig snällt i rader igen och de flesta fackanslutna tjänstemännen återvänder till sina arbetsplatser. De fyller i blanketter angående krav om ersättning för icke självförvållat inkomstbortfall och sätter sig därefter i kafferummet för att njuta av dagens första kafferast.
Men Stålmannen har redan ilat ut ur jordens atmosfär, han lämnar nu vår planets gravitationsfält. Jag ser honom inte längre, han är för långt bort. Det är bara jag som vet att han är en singularitet, helt oförutsägbar. På mindre än en sekund kan han föda ett universum. Han sätter naturens lagar helt ur spel. Det är kanske därför Babar har lite svårt för honom. De brukar undvika varandra om de råkar hamna på samma supé eller vernissage.
Trött på att dryfta det sociala livets förvecklingar går jag och lägger mig för att sova. Jag drömmer om att jag lever ett trist svenssonliv där varje dag är den andra lik. På dagarna handlägger jag försäkringsärenden och på kvällarna tittar jag på TV-serier. Jag vaknar kallsvettig, lättad att det bara var en dröm, klär på mig och går ut.
Jag hör blommornas sång och ser de vackra fåglarna som växer på träden. Vinden strålar i gyllene färger och solen blåser milt. Fjärilar simmar omkring på vinröda grässtrån. De kvittrar glatt innan de dyker ner under markytan för att pussa myrorna på deras färgglada hjälmar.
\"Vilken härlig vinternatt\", tänker jag. \"Livet är en underbar gåva.\" Mina positiva tankar och känslor blir till leende delfiner som simmar genom luften med graciösa rörelser. De ropar till mig: \"Följ med! Följ med!\" och jag fäller ut mina vingar och kastar mig upp i skyn. Fantasins vindar för mig bort, ut i världen, ut i rymden. Fantasin ger mig frihet att flyga dit jag vill. Den för mig bortom gamla gränser och visar mig nya världar att utforska.


*


2. RAPPORT FRÅN SPEJARFARKOSTEN BRKNRRW

************************

MEDDELANDE TILL DEN STORA DROTTNINGENS UTRIKESMINISTERIUM, AVDELNINGEN FÖR ÖVERVAKNING AV INSEKTERS LEVNADSFÖRHÅLLANDEN PÅ FRÄMMANDE PLANETER

Från Brdptt, befälhavare på spejarfarkosten Brknrrw, datum 810647.1

Vi har nu övervakat planet 22759D i 3788 tidsenheter. Eftersom situationen börjar bli kritisk vänder vi oss nu till Er med en vädjan om snara beslut rörande preventiva åtgärder för att skydda planetens insektsliv.

Här följer en kort sammanfattning av läget:
De aggressiva nakenaporna, som vi beskrev utförligare i vår förra rapport, verkar nu ha löpt amok och hotar den ekologiska balansen på planet 22759D. De har den senaste tiden börjat föröka sig i en häpnadsväckande takt, nästan som sina däggdjurssläktingar gnagarna. Deras flockar har växt till enorma proportioner och ledarhannarna verkar inte längre ha full kontroll över de andra djuren. De olika flockarna hamnar ofta i blodiga fejder. Även i tider av fred ser man fientlighet mellan bestånden: de som har mycket mat vägrar att dela med sig till de som har lite.
De förstör vegetationen i stor skala och är på väg att utrota ett stort antal andra djurarter. De bygger en mängd stora, rektangulära boningar överallt för att få plats för sin avkomma, som alltså växer utom all kontroll.
De har konstruerat en mängd primitiva farkoster (vissa av dem har dock flygförmåga) som utsöndrar giftiga gaser. Vissa av deras kupor och stackar (som oftast är byggda av massiv oorganisk materia) utsöndrar, även de, stora mängder gas av varierande sammansättning. Våra sonder har visat att den innehåller en mängd ämnen som skadar djur och växter.
Jag skulle kunna nämna en mängd andra förbluffande beteenden som de uppvisar men jag vill inte slösa bort ministeriets tid med att gå in på detaljer. Det viktigaste är den slutsats som allt detta har fått mig och mina kompetenta kollegor att dra. (Professor Scnwtn och däggdjursspecialisten Ntnbrcknr har varit till stor hjälp på denna expedition.)

De aggressiva nakenapornas vilda framfart hotar planetens miljö. Detta hotar i sin tur våra systrar, drönare och bröder som på denna planet inte har utvecklats tillräckligt långt för att hävda sig mot däggdjuren. Nakenaporna är mycket hänsynslösa. De har utvecklat medel som dödar insekter för att skydda de marker där deras föda växer. Hittills har dock våra yngre syskon klarat sig relativt bra. Det finns många olika arter som uppvisar en fantastisk rikedom i fråga om utseende och andra egenskaper. Men om nakenapornas framfart får fortsätta blir
deras ställning starkt hotad.
Professor Scnwtn jobbar med en vetenskaplig modell som extrapolerar den nuvarande utvecklingen. Hans preliminära resultat visar att många insekter skulle ha svårt att klara sig i den klimatförändring och de naturomvälvningar som nakenapornas framfart troligen kommer att leda till.

Detta leder oss till slutsatsen:
Vi måste stoppa dessa galna mjölksugare, dessa patetiska apor som skyler sin nakenhet med pälsar som de rövar från andra djur! Vi måste skydda våra systrar,
drönare och bröder! Vi är övertygade att ministeriets kompetenta beslutsfattare,
under dessa omständigheter, inte kan nå fram till någon annan slutsats. Insekters rättigheter går ju framför allt.
Därför rekommenderar vi starkt att Ministeriet För Sanitära Åtgärder ombeds att snarast skicka minst 1500 patruller skadedjursbekämpare. De måste ha med sig långdistansverkande ljuskanoner med högsta effekt och extra laddningar med däggdjursgift. Nakenaporna är nämligen mycket fientliga och måste oskadliggöras från långt avstånd.
Dessa skadedjur borde dock inte vara svåra att nedkämpa med lite list. Deras intelligens verkar inte vara särskilt hög då deras beteende ju på ett tydligt sätt leder till deras undergång och de verkar inte ens inse det. Problemet är att de kommer att ta med sig så många andra arter i fallet. Om vi utrotar dem nu kan vi dock begränsa skadeverkningarna.

Vi inväntar otåligt snara beslut i denna brådskande fråga.

Den Stora Drottningens underdåniga tjänare,

Brdptt
Befälhavare på spejarfarkosten Brknrrw

************************


*


3. PÅ VÄG TILL LÖRDAGSKNEGET

Lördag morgon. Solskrället visar sin blanka nuna igen. Dags att röra på sig. Helgkneg igen. Vill man ha cash får man stå i, även på sabbaten. Drar på mig mina nya pjux och glider ner till järnvägsstationen.

Ett gäng skator knaprar på en spya. Bon appetit. De schappar när jag lunkar förbi.
Asfalten är täckt med fimpar. Några tomma ölburkar ligger och skräpar vid en lyktstolpe. Märks att det var fredag igår.

På stationen är det rätt dött. En brud sitter på bänken och målar fejset. Högklackat. Knappast min typ.

På tåget surrar en annan pingla i nallen. Som tur är kniper hon efter ett tag och tar fram en bibba istället. De brukar ju orera hela vägen annars. Får tag på en gratisblaska. Läser TV-tablån, serierna, gnällspalten och det vanliga om bomber, översvämningar och våldtäkter innan jag flaxar iväg den.

Snart framme. Kneg fyra timmar, sen får jag väl trycka i mig en korre innan jag hasar vidare till Skarpan. Det blir lite tight om jag ska hinna se rullen med polarna men om jag snor mig kirrar det sig nog.

Centralen. Slutstation. De släcker lamporna och gastar i de skrälliga högtalarna att alla ska av. Så jag hänger med flocken och sätter kurs in i myrstacken till mitt drönarjobb.