vi bär allt
men det finns ingen
frälsning
i våra hoptvinnade
händer

vi vilar
under den mörkaste av
skyar
återspeglad i våra
handflator

du gråter
och alla gravsymfonier
tystnar
taggtråd kring våra
handleder

jag tvivlar
och månen gömmer sig
likgiltig
kastar sitt ljus
över två knutna
händer

som bar

allt