Att vara utan dig, eller kanske är det rädslan att förlora den jag är med dig...men det tror jag knappast... för jag hatar mig själv med dig
I rädslan att förlora oss
Ugnen bränner mina händer av aska jag sedan blev när kvällen sedan kom och tiden fick gå om så stod jag vid min spis igen lagade till dig kärlek när du senare kom hem och så går tiden om om och om igen
Ibland säger du saker som du är allt för mig och jag vänder mig och och ser på dig med grytlappar på mina händer och pansar för mitt hjärta ler jag glatt mot dig och döljer så min smärta för rädslan att förlora en kärlek så som din den rädslan är så stark att den sluker tiden min och så går tiden om och mina händer bränns för rädslan för orden jag sade till dig igår har ännu inte genställts så på nålar får jag gå på nålar får jag sova tills den dag du säger dessa ord som jag till dig sa långt innan rosorna du gav blev till våran jord igen Jag älskar dig den dag du säger till mig så då blir mina nålar spik och allt som hörs till slut i hjärtat mitt är min rädsleskrik
Fri vers
av
Flickan*i*L*för*Lycka*
Läst 245 gånger Publicerad 2007-08-30 01:59 |
Nästa text
Föregående Flickan*i*L*för*Lycka*
Senast publicerade
Assilumthings Barnlöshet En trogen psykopat Hamsterguld Dagens leende Vi blir inget Vanish Dömd till haven Se alla |