Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ilskan som kraft.


Som litet barn jag aldrig blev sedd.
Ingen såg min rädsla.

Tidigt jag flydde mitt hem.
Jag fick ej vara ifred.

Jag drevs av min hämnd.
Nu skulle de få se.

Den värsta av dem alla.
Jag skulle visa dem.

Mitt hat var svart som natten.
Mörkret var min vän.

I den undre värld jag var.
Jag skulle ge igen.

Ingen kärlek mig skulle knäcka.
Jag blev hård som sten.

Till slut jag måste ge upp.
Mitt liv med dem var slut.

Jag hade annat att göra.
Jag reste mig upp och gick.




Fri vers av Fanny2
Läst 352 gånger
Publicerad 2007-09-03 23:29



Bookmark and Share


    eva m h
Kraft till nödvändigt uppbrott!
2007-09-03
  > Nästa text
< Föregående

Fanny2
Fanny2