jag letar sorgset vidare

i återvändsgränder

som jag alltid gjort


jag vet inget annat


kartan jag hade en gång

ligger uppgiven och trött

i mina händer


solen blekte den

och regnet gjorde den suddig

min sorg färgade den blå


jag letar vidare

efter ännu en besvikelse


under himmelens slöjor

som hänger tungt

över mina axlar


under Vintergatan 

och alla nattens stjärnor


jag känner när de faller

i mitt hjärta


och jag önskar så innerligt

att jag fann dig


tillslut