Du ringde mig och pratade om min mor.
Det var ett mönster som upprepades.
Jag blev egentligen utsatt igen.
Av ditt och inget av mitt fanns kvar.

Sen blev jag sjuk.
Ångesten och skräcken kom åter.
Vad var rätt och vad var fel??
Jag gjorde ingenting.

Sen reste jag mig upp.\'
Jag skrev ett brev.
Nu får det vara nog.
Jag satte ner foten

Lämna mig ifred nu.
Jag vill inte att du ringer mer.
Jag lever trots allt.
Mitt liv är ju mitt liv.

Ingen kan leva åt mig.
Jag tar tillbaka det jag förlorat.
Jag valde mitt liv,
Nu går jag min väg.

Jag ser inte tillbaka mer.
Förstör inte mer nu.
Jag ser ljuset.
Jag går mot det.