Femte klass
mitten av terminen
du stod och såg under lugg
när läraren
presenterade den nya klasskompisen
dina ögon var då redan svarta

Vår första
ordväxling:
- Kan du slåss?
- Ja....
Sen gjorde vi just det
under resten av skolgången
fast aldrig med varandra
du var liten,
men hade en våldsam
kraft när du skallade
dubbelt så stora killar

Du levde alltid i rivningshotade hus
vi jagade råttor
med hammare
i vattensjuka källare
de bet och skrek
länge och väl

Vi åkte runt i Köpenhamn
i en blå rostäten Ford
sökande i kvartarna
efter din syster
vi blev medvetslösa
i Nyhavn
tog tåget hem
var bilen och din syster
tog vägen minns jag inte

Vi slingrade oss fram
och slog livet hårt
varje gång det
stack fram hakan för långt

Kanylen som blev din sista
var halvfylld av fuletjack 
slappt hängande i ditt armveck
och du spelade aldrig
mer munspel 
jag var inte där 
hörde aldrig
de sista tonerna

Jag hade förlorat mig själv
i en jävla präktighet
ett tag....men det gick över
för sent

Nu är jag tillbaka
men inte du.