När domen, föll som ett mörker
lade skulden på våra axlar
varifrån fick vi styrkan
att bära världsyndens ok
där kvinnan blev det svarta

är det därför våra liv
ständigt kantrar
tyngda av skuldens börda

när ska upprättelsen råda
avkläda skammens beklädnad
som vi fortfarande bär
till Gudinnans förfäran

ty när madonnan vit som snö
blottar sin pärla
för hon oftast höra
att hon är horan,
den djävulska skökan

ena stunden vit som orörd snö
nästa nattsvart full av död

vem hade rätten att skymfa din kropp
besudla det vackraste av livets anatomi

hur länge ska vi vandra i lögnens skede
när ska vi lätta vår börda
bilda ny epok
inse vårt rättmäliga värde

Gudinnans plats i världen