Jag är mitt i skogen
Dess svarta tak viskar något mot mitt pannben när skogsnaglarna
Sluter sig tätare omkring mig, omfamnar mig
Jag fångar solen i munnen
Och med sina skrin spiller de svartövermålade fåglarna ut mina andetag
Andetag jag handlöst försöker greppa tag i när de
Sjunker genom jorden
När solens glödhetta rinner ner i min hals kvävs halsmandlar och drömmar
Fräts mina tankar sönder
Jag är ett slagfält nu
Den förkolnande solen slår kullerbyttor i mitt tarmsystem
Fåglarna skriar sina liv mot stjärnorna
Jag är ett lätt byte, de sväljer mig hel
I fåglarnas tårkanaler stockar sig mina visioner
Som sorgindränkta höstlöv dalar de sakta mot marken