I ett andetag tvivlar jag helt på livets mening,
hur vi människor saknar all vänlig förening.
Istället för att andas varje ögonblick fullt ut,
laddar vi gevären med dödens hatfyllda krut.

Lägg an, sikta, sakna eftertanke och tryck av,
med några väl valda ord gräver du min grav.
Jag faller bakåt och ser livet passera mig förbi,
för några månader sen var det här min värsta fobi.

Men nu saknar jag all rädsla för dödens gevär,
låt det komma och ta ifrån mig alla mina begär.
Jag tänker leva livet och andas varje ögonblick fullt ut,
istället för att begrava mitt sinne med tankar om livets slut.


Ibland försöker vi undvika döden så mycket att vi glömmer leva.