Elektroniska armar

tentakler av slemmiga munnar som talar

en massa rapparkalja

Elektroniska armar som sträcker sig ut

ifrån det blanka kalla jag ser på

det dimmiga genomskinliga

som inte riktigt kan uppfatta min spegelbild

så grotesk att det är löjligt

Tretusen ögon som inte ser något

och två svarta klor som klöser klöser

klöser mina armar i bitar

tills venerna ligger utstötta

blottade på marken

och du din dammsugande råtta

slurkar i dig allt du kommer åt

ropar att allt på golvet är ditt!

Mitt hjärta är på upphällning

och dina elektroniska armar bara fortsätter att slå mot glaset

tills allt som finns mellan oss är de andetag du så febrilt försöker sina

mina...