Jag är en man
klädsamt kraftfull
på mitt eget
veka sätt

gör aldrig fel
men viskar det bara
till min skugga
i skydd av mörkret

skriver
tror
varje ord är det sista 
ser otåligt
att jag nyss börjat
mista oskulden 
kikar in
i insikten
att orden
försöker fly
nås av vaktande
jantestrålkastare
dansar i deras skarpa sken

målar
änglavingar
på alla som ler åt mig
de skyddande vingarna
de flyktsvepande
de brutna och blodiga
vingar av stål
och mjuka fuktiga dun
alla
har jag provat
flugit långt
störtat i granit

bultar bucklor
repar blank fernissa
på blänkande yta
av förnuft
och kultur

omfamnar
mitt blödande hjärta
världen biter
du kysser
jag njuter

Jag är en man
där jag
väljer att vara
just en man

Annars är jag bara
en.........poet?