Fan!
I bland önskar jag att du kunde förstå. Fatta mig utan ord, bara veta.
Ibland önskar jag att jag bara kunde vräka ur mig allt jag vill ha sagt utan att det passerar massorna av spärrar. Bara få låta dig veta.
Jag önskar att jag inte var så jävla feg och mesig. Så fruktansvärt tyst.

Önskar att jag kunde prata när jag blir så arg.
Önskar att jag kunde åtminståne få fram ett ord . Ge dig förståelse över vad jag menar.

Jag försöker, men misslyckas jämt. Men det kanske du inte ser hur jag kämpar och försöker.

Jag blir bara så jävla less.
Att jag inte kan uttrycka mig när jag så väl behöver det. Stå upp när jag behöver och måste för mig själv.

Ibland önskar jag att du bara kunde förstå hur det rör sig hos mig. Att du kunde veta vem jag är och vad jag vill.

Önskar bara att du kunde förstå mig.

...inte bara genom papper och penna.