I irrgångar och blindgångar
jag fumlade utan mål

sökandes utan att veta
tom och helt utan känsla

en kuslig närvaro av
frånvaron av något okänt

osäker om tanken bara
gav mig ytterligare ett dèjavu

kanske fanns allt där borta
där jag aldrig varit i tanken

kanske inte måste veta
irrar vidare runt hörnet

snubblar runt och skrattar
allt är bara svart...så svart

trevande så slog jag i
känslan av igenkännande

blinkade ivrigt några gånger
kände en tår som legat gömd

kan ha varit den jag känt o glömt
osäkerhetens vingar slog

så märkte jag...vad som hänt
min fasad krackelerade

allt jag behövde göra
var att låta det ske...jag läckte

syndafloden bara kom
som en slägga slog den mig

och i tårarna fann jag något
mitt allra innersta

saknat och behövt förlänge sedan
det är det här jag saknat o behövt...