Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Parallell

Promenera genom Hyde Park.
Strosa runt på Harrod´s.
Five-o´clock-tea med små små smörgåsar.

Jag har egna pengar
men jag använder dem inte.

Du har din fot på min.
Du pratar och ler.
Jag pratar och ler.
Din fot på min;
en markering.

Det är på sjätte dagen
jag börjar använda polotröja.
Nacken stel
rösten allt hesare.

Min kropp är en järnvägsräls
två parallella linjer.

Detta lever i mig nu –
en pitbullterrier strax bakom
mina revben.
Trots detta
någon slags stillhet;

min kropp är en järnvägsräls.
Den ligger där den blivit lagd.




Fri vers av ask
Läst 213 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-04-29 17:20



Bookmark and Share


  Kristina Wallbing
Oerhört starkt om övergrepp!! Dikten berör enormt, utan att skrika ut \"färdiga\" känslor. Den subtila markeringen; \"Din fot på min\", och mitt bland de smärtsamma bilderna; \"någon slags stillhet\". Suveränt skrivet!
2008-04-29
  > Nästa text
< Föregående

ask

Senast publicerade
...
...
...
...
...
...
...
...
* Se alla