Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Bara för att inte jag kan

ibland undrar jag hur det känns

att tro på gud

änglar

himlar med guldkantade moln

att trivas i det blå

inte med fötterna stadigt förankrade

 i ett varmt famntag

 om vissheten

nerbäddad i jorden

 


Fri vers av Carola Zettergren
Läst 288 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2008-05-21 17:16



Bookmark and Share

  mayhem and order
Snygg polaritet här och jo då, visst undrar man.
2008-05-21

  korpfjäder
Jag förstår inte varför en tro på gud skulle innebära, att man inte kan vara förankrad i det jordiska, gudomligt varma...?! Nog finns religiösa fanatiker som flyger iväg i försvar som kanske behövs för ett skört jag - men en sund tro förankrar livet i myllan!
2008-05-21

  * Ammi *
ja jag har oxå undrat .. men ibland behövs drömmar och fantasier för att orka leva

applåder!
2008-05-21

  noname_realmind
Fråga nån som vet - så får du svar på din fråga. *L*
Men din förankring i det varma famntaget om vissheten, nerbäddat i jorden, verkar inte alls fel det heller!! :))

**applåder**
2008-05-21

    Maria Malm
Ja, olika är vi människor..och ska så vara..
2008-05-21

  Larz Gustafsson VIP
Måste det finnas ett motsatsförhållande?
2008-05-21

    *Zenobia*
kanske känns det som det ett litet barn känner när det tror...
2008-05-21
  > Nästa text
< Föregående

Carola Zettergren
Carola Zettergren