Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Något udda

 

med solen
som enda sällskap
log jag

en vuxen kropp
sväljer undan ett barns
sorgsamhet

vägde kärlek
i solstrålars varma
kraft

avsides syntes
uppdukad tårta och
skådespel

var aktörs famn
var nog att bära
var mun
var nog att tala

men jag log
ändå

 


Fri vers av Laijza
Läst 320 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2008-06-11 20:30



Bookmark and Share

  berxper
"en vuxen kropp
sväljer undan ett barns
sorgsamhet"
Det där fastnade verkligen!
2008-06-25

  Per Teofilusson
Läser såhär: det går så mycket rutin i ritualer som skolavslutningar, som kramar på rad. Men man kan som du le ändå. Igår såg jag mitt i mina ritualer på temat följande: en vattenkammad man i lila kostym och med dålig hy stod på en stol bland föräldrar, viftade oavbrutet ivrigt med händerna och grimaserande stort. Jag såg inte förrän senare att han stod på en stol, och eftersom jag drömt mig bort såg jag inte förrän efteråt att det på scen stod en mellanstadieklass och sjöng.
2008-06-13

  Sanningsägaren VIP
jag ser morgonens
skolavslutning
framför mina ögon
när jag läser dina ord
och det känns
långt in
2008-06-11

  Michaela Dutius
Tycker mycket om hela texten- och detta avsnittet är fullständigt suveränt...en vuxen kropp
sväljer undan ett barns
sorgsamhet
2008-06-11
  > Nästa text
< Föregående

Laijza
Laijza

Mina favoriter
kökskärlek
Genklang